På 300 bussen mellan hemmet och stan


Tillfredsställelsen som aldrig kommer
livet skall alltid vara mer, på väg mot ett högre klimax
när man är van vid kall, tyst skog
verkar stadsljus i mörker som de vackraste ting
den råa romantiken
med gatsten och människor
när berusningen lagt sig
finns där bara längtan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0